Innehåll

Här hittar du allt innehåll som finns i vår databas. Logga in för att använda sökfunktioner, m.m.

Patent- och marknadsöverdomstolen

RH 2022:25 Hyresnämndsmål. Bostadsrättshavare som redan haft sin lägenhet upplåten i andra hand under tre års tid har fått avslag på sin tillståndsansökan då han inte presenterat tillräckliga skäl för att tillstånd till fortsatt upplåtelse skulle ges.

RH 2021:1 Hyresnämndsmål. Hyresgästen, en ensamstående mamma med fyra minderåriga barn, har allvarligt åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst genom att inte betala hyran. Vid skälighetsbedömningen har hovrätten beaktat bestämmelserna i Europakonventionen och Barnkonventionen om rätten till respekt för sitt hem och barnets bästa. Det har inte ansetts att det förhållandet att Barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag ger anledning att frångå den praxis som tidigare har utvecklats. Med stöd i denna praxis har hovrätten bedömt att hyresavtalets upphörande står i rimlig proportion till det åsidosättande som hyresgästen gjort sig skyldig till. Hovrätten har vidare ansett att det med hänsyn till risken för att hyresskulden ökar under uppskovstiden inte finns skäl att medge hyresgästen något uppskov med avflyttningen.

RH 2021:5 Hyresnämndsmål. En lägenhet hyrdes gemensamt av makar. Fråga om en ansökan från den ena maken om att få överlåta hyresrätten till den andra maken skulle betraktas som en uppsägning av det gemensamma hyresavtalet, som får till följd att bestämmelsen i 12 kap. 47 § första stycket jordabalken blir tillämplig. Hovrätten har ansett att för att så ska vara fallet krävs att det av ansökan om överlåtelse tydligt framgår att sökanden vill säga upp hyresavtalet för egen del, även om ansökan om överlåtelse inte godkänns av hyresvärden.

RH 2021:19 Tingsrätten hade angett en parts adress som ”Sekretess” och hänvisat till en hemlig partsbilaga utan att förordna om fortsatt sekretess i domslutet. Hovrätten har funnit att tingsrätten kunnat rätta domen med ett sekretessförordnande.

RH 2020:9 Ett målsägandebiträde, som inte har förordnats i högre rätt, har fått ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört i den mån det har ansetts omfatta skälig ersättning för avslutande åtgärder.

RH 2020:11 Artvärdet för sexuellt övergrepp mot barn vid straffmätningsvärden över tre månaders fängelse har normalt bedömts vara så högt att fängelse kan frångås endast om det föreligger alldeles särskilda omständigheter.

RH 2020:13 En personbil har stått på en parkeringsplats under sju minuter utan att någon aktivitet runt bilen kunnat iakttas. Detta har ansetts medföra en presumtion för att det varit fråga om parkering. Hovrätten har funnit att undantaget för lastning måste ges en restriktiv tolkning och att packning av gods i en intilliggande byggnad inte utgjort en del av lastningen, vilken alltså inte skett kontinuerligt.

RH 2020:16 Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till ersättning för deltagande vid förhör på en lördag. Ersättning utgick enligt samma förhöjda timkostnadsnorm som för en offentlig försvarare i motsvarande situation.

RH 2020:18 Hyresnämndsmål. Sådana förbättrings- eller ändringsåtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. 18 d § jordabalken får inte utföras eller ens påbörjas innan ett godkännande eller tillstånd föreligger. Ett tillstånd kan inte lämnas i efterhand, när åtgärderna redan har vidtagits. Med hyresnämndens tillstånd menas ett beslut som har vunnit laga kraft. Hyresvärdens ansökan avslogs.

RH 2020:19 Hyresnämndsmål. Fråga om partsställning, otillåten andrahandsupplåtelse och behovsprövning i mål där hyresgästen flyttat ut från prövningslägenheten efter makarnas äktenskapsskillnad men innan bodelning skett. I beslutet behandlas även frågan om hur 12 kap. 34 § jordabalken förhåller sig till 12 kap. 47 § jordabalken i dessa fall. Med hänsyn till att hyresgästen saknat behov av lägenheten för egen del, har det inte ansetts vara oskäligt mot henne att hyresavtalet upphör.

RH 2020:20 Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid fler än hundra tillfällen hyrt ut prövningslägenheten via Airbnb. Det har varit fråga om många korta uthyrningstillfällen som pågått under en längre tid och ett relativt högt pris har betalats per natt. Upplåtelserna har inte skett för bostadsändamål utan lägenheten har i stället hyrts ut under former som är att likna vid hotellverksamhet. Hovrätten har funnit att hyresgästen genom upplåtelserna använt lägenheten i strid med upplåtelseändamålet i sådan omfattning att avvikelsen inte kan anses vara utan betydelse för hyresvärden. Hyresgästen har därmed allvarligt åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i så hög grad att avtalet skäligen inte ska förlängas.

RH 2020:21 Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om hyresgästen hade beaktansvärda skäl för att få upplåta prövningslägenheten i andra hand under sex månader för utlandsvistelse trots att han beviljats tillstånd till andrahandsupplåtelse av detta skäl två gånger tidigare. Hovrätten uttalar att lagstiftaren har ställt högre krav på vilka skäl som anförs för att tillåta andrahandsupplåtelse vid hyresrätter än vid bostadsrätter och att det vid återkommande andrahandsupplåtelser måste ställas större krav än när det är fråga om en enstaka upplåtelse. Mot bakgrund av att hyresgästen vid två tidigare tillfällen beviljats tillstånd att hyra ut lägenheten halvårsvis fann hovrätten att obestyrkta hälsoskäl inte utgjorde beaktansvärda skäl för att ytterligare en gång få tillstånd att upplåta lägenheten i andra hand.

RH 2020:22 Hyresnämndsmål. Bostadsrättshavare har fått tillstånd till upplåtelse i andra hand under ett års tid från hyresnämndens beslut när det visats att bostadsrätten var svårsåld och det inte fanns underlag för bedömningen att förvärvet av bostadsrätten skett i spekulativt syfte.

RH 2020:23 Hyresnämndsmål. Makar som förvärvat en bostadsrättslägenhet begärde tillstånd att upplåta lägenheten i andra hand till sin son. Andrahandsupplåtelsen hade pågått i ett års tid. Trots att en bostadsrättshavare ska ha stor frihet att upplåta sin lägenhet i andra hand för att en tid bo någon annanstans och bostadsrättshavarens skäl i princip bör kunna godtas så länge de innefattar ett rimligt behov av lägenheten samt att synen på upplåtelse till närstående bör vara generös, har makarna nekats tillstånd till andrahandsupplåtelse. Eftersom det inte framkommit att makarna har något behov av lägenheten för egen del och då den redan varit upplåten i andra hand i ett år, har det ansetts att makarna inte har skäl att upplåta lägenheten ytterligare ett år.

RH 2020:24 Hyresnämndsmål. Överlåtelsetillstånd enligt 12 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt (ombildningslagen). Ett bolag förvärvade inom ramen för en större transaktion ett flertal hyresfastigheter. Beträffande en av fastigheterna, som omfattades av en intresseanmälan från en bostadsrättsförening, ingicks ett separat överlåtelseavtal som villkorades av att föreningen inte antog ett hembud om att köpa fastigheten. Fråga om den köpeskilling som angavs i hembudet översteg fastighetens marknadsvärde och om villkoret i fråga om köpeskillingen därför var uppenbart oskäligt mot föreningen. Även fråga om det s.k. transaktionsupplägget kan ses som ett villkor vid hembudet till föreningen.

RH 2020:25 Fråga, vid en intresseanmälan enligt 3 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, om hyresrätter vilka upplåtits till personer eller bolag som har intressegemenskap med en hyresvärd inte ska anses vara uthyrda i lagens mening och därmed undantas i beräkningen av antalet lägenheter. Hovrätten har funnit att lägenheterna inte ska undantas, då hyra betalas för lägenheterna och dessa i övrigt uppfyller kriterierna för att ett hyresförhållande föreligger.

RH 2020:26 Hyresnämndsmål. Hyresgästen har som ett led i en stadfäst förlikning ingått ett korttidsavtal och förbundit sig att inte ha fler än tre katter i prövningslägenheten. Kort tid efter förlikningen hade hon ändå fler katter än så. Hovrätten har funnit att villkoret om antalet katter i praktiken får uppfattas som ett hyresvillkor i korttidsavtalet, och att det som utgångspunkt måste anses utgöra ett åsidosättande av hyresgästens förpliktelser att överträda ett sådant villkor. Vid en skälighetsbedömning har hovrätten, trots att hyresgästen haft vissa nedsättningar i sin psykosociala förmåga och vid prövningstillfället endast hade tre katter, i likhet med hyresnämnden funnit att hyresavtalet ska upphöra med tillämpning av 12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken.

RH 2020:27 Ett flygbolag har inte förmått styrka att en flygning försenats på grund av extraordinära omständigheter i form av ett dolt fabrikationsfel i det flygplan med vilket flygningen utfördes. Flygbolaget har därmed inte varit befriat från ersättningsskyldighet enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 (flygpassagerarförordningen).

RH 2020:28 Fråga om vilket lufttrafikföretag som har utfört flygningen i den mening som avses i artikel 2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004. Även frågor om bevisbörda och bevisvärdering.

RH 2020:29 En flygning ställdes in sedan en av piloterna insjuknat knappt ett dygn före avresan från en flygplats, som inte utgjorde lufttrafikföretagets hemmabas. Pilotens sjukdom har inte ansetts utgöra en extraordinär omständighet i flygpassagerarförordningens mening. Lufttrafikföretaget har därför inte kunnat undgå skyldighet att betala ersättning till passagerare som drabbats av den inställda flygningen.

RH 2020:30 Två personer som sålt tobak utan att ha fått erforderligt tillstånd till det har gjort sig skyldiga till oaktsam olovlig tobaksförsäljning. Förverkande vid sådant brott har vidare ansetts kunna ske av tobaksvaror redan då dessa hållits i lager och bjudits ut till försäljning i butik. Även fråga om företagsbot.

RH 2020:31 Fråga om hur många ansökningsavgifter som ska tas ut när flera kärande samtidigt har väckt talan mot en svarande och målen ska handläggas i en rättegång enligt bestämmelsen i 14 kap. 2 § rättegångsbalken om obligatorisk kumulation.

RH 2020:33 Klagandena dömdes i tingsrätten för medhjälp till försök till grov utpressning och medhjälp till grov misshandel utan att åklagaren i åtalet hade gjort gällande annat än ansvar för gärningsmannaskap. Hovrätten har bedömt att detta inte inneburit att det förekommit sådant fel i rättegången att domen ska undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten.

RH 2020:34 Svensk domstol har ansetts behörig att pröva en ansökan om anordnande av godmanskap för en utländsk medborgare med hemvist i Sverige. Behörigheten har inte bedömts vara beroende av inhämtandet av ett sådant yttrande som avses i 5 kap. 2 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). En utländsk medborgare som saknar uppehållstillstånd har ansetts ha fått hemvist här i landet i den mening som avses i IÄL, bl.a. med hänsyn till vistelsens längd, den enskildes avsikt att kvarstanna och att det förelegat ett starkt rättsligt intresse av att få frågan om godmanskap prövad.

RH 2020:35 Hyresnämndsmål. När fråga är om återbetalning av hyra i samband med andrahandsupplåtelse ska skälig månadshyra för studentlägenheter som har hyresfria månader beräknas genom att den förhandlade hyran på årsbasis fördelas på tolv månader, eftersom det är bruksvärdet för lägenheten som ska beräknas och det måste anses vara detsamma året runt. Beräkningen av vilket belopp som ska återbetalas ska vidare göras månad för månad och någon kvittning mellan månaderna ska inte ske.

RH 2020:39 Vid tingsrätten pågick en rättegång mellan en entreprenör och beställare om fordran på grund av entreprenadavtal. Beställaren ansökte om genstämning mot entreprenören på grund av påstått kontraktsbrott. Samtidigt väckte beställaren talan vid samma tingsrätt mot en borgensman som tecknat proprieborgen till säkerhet för entreprenörens förpliktelser enligt entreprenadavtalet. Borgensmannen, som inte hade hemvist i domsagan, invände att tingsrätten i fråga var fel forum. Käromålen mot entreprenören och borgensmannen har ansetts stödja sig på väsentligen samma grund. Hovrätten har därför funnit att tingsrätten är behörig att ta upp även målet mot borgensmannen.

RH 2020:40 Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om en hyresgäst som tvångsvårdats under lång tid kan anses ha ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten åligger det hyresgästen att göra det sannolikt att en återflyttning är någorlunda nära förestående eller att permissioner kommer att ske regelbundet och inom överskådlig tid.

RH 2020:41 Hyresnämndsmål. Hyresvärden ingick hyresavtal avseende två lägenheter i sin tvåfamiljsfastighet, ett avtal med hyresgästen A och sedan ett avtal med hyresgästen B men A tillträdde sin lägenhet efter B:s tillträde. Enligt hovrätten sker upplåtelsen genom själva avtalet. Det innebar att vid A:s tillträde hade upplåtelsen till henne redan skett genom det ingångna avtalet, varför lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad var tillämplig på hyresförhållandet.

Frågor?
Kontakta oss.


Copyright © 2024 Wis Law AB