RH 2022:31 Hyresnämndsmål. En bostadsrättshavare hade med föreningens samtycke sin lägenhet upplåten i andra hand för provsamboende under sex månaders tid. Hon ansökte därefter om tillstånd till andrahandsupplåtelse under ytterligare ett års tid. Hovrätten uttalar att som utgångspunkt ska provsamboende anses utgöra skäl för upplåtelse i andra hand under ett års tid. Om bostadsrättsföreningen har befogad anledning att vägra samtycke till upplåtelsen kan dock tiden komma att begränsas eller ansökningen avslås. Har bostadsrättshavaren särskilda skäl kan i stället tillstånd till en längre tidsperiod ges. I det aktuella fallet medgavs bostadsrättshavaren ytterligare sex månaders tillstånd till andrahandsupplåtelse i enlighet med huvudregeln.

RH 2022:4 Vid husrannsakan hos två personer hittades kontanter som togs i beslag. En tredje person påstod att kontanterna var hans. Alla tre åtalades för penningtvättsbrott. Mot de två första personerna men inte mot den tredje personen framställde åklagaren ett yrkande om att kontanterna skulle tas i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m.

RH 2022:5 En part krävde betalning av en annan. Den part som krävde betalning efterkom inte en begäran av motparten att styrka sin rätt till betalning utan väckte i stället talan och styrkte då sin rätt till betalning. Svaranden medgav omedelbart talan. Käranden och kärandens ombud bedömdes ha föranlett onödig rättegång samt förpliktades att svara solidariskt för svarandens rättegångskostnad. – Tingsrätten beslutade om solidariskt ansvar för ombudet utan att svaranden hade yrkat det. Hovrätten fann att rättegångsfel hade förekommit i tingsrätten genom att ombudet inte fått tillfälle att yttra sig i frågan om solidariskt ansvar men att rättegångsfelet kunde läkas genom att ombudet fick tillfälle att yttra sig i hovrätten.

RH 2021:2 Hyresnämndsmål. Hyresnämnden avgjorde ett störningsmål efter att per telefon ha hört samtliga de vittnen som hyresvärden åberopade. Hovrätten har undanröjt hyresnämndens beslut och återförvisat målet till hyresnämnden för fortsatt behandling. Enligt hovrätten var det olämpligt att höra samtliga vittnen per telefon med hänsyn till att vittnenas uppgifter var av avgörande betydelse, att bedömningen av vittnesuppgifterna inte framstod som helt okomplicerad och vad ärendet rörde. Det hade inte heller framkommit något skäl till varför vittnesförhören togs upp per telefon. Mot den bakgrunden, och då hyresgästen inte hade fått skäligt rådrum att innan hyresnämndens sammanträde ta del av majoriteten av de störningstillfällen som låg till grund för hyresvärdens yrkande om att hyresavtalet skulle upphöra, ansåg hovrätten att det hade förekommit ett rättegångsfel vid hyresnämndens handläggning.

RH 2021:12 Fråga om giltigheten av ett prorogationsavtal enligt 10 kap. 16 § rättegångsbalken. Av 10 kap. 16 § rättegångsbalken framgår att en talan får väckas vid en viss domstol eller att en viss domstol ensam ska vara behörig för en tvist, om parterna har slutit ett skriftligt avtal om det (s.k. prorogationsavtal). Hovrätten har ansett att en klausul i ett avtal som klaganden åberopade i ett fordringsmål inte pekade ut någon viss domstol och därför inte utgjorde ett giltigt prorogationsavtal. Målet har, med stöd av 10 kap. 20 § rättegångsbalken, hänvisats till motpartens hemvistforum.

RH 2021:13 Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder i allmän domstol, trots att inte heller käranden ställt någon säkerhet i skiljeförfarandet.

RH 2021:14 Även när ett överklagat ärende om skuldsanering inte har kommunicerats med sökandens borgenärer, innehåller det sådana intressemotsättningar att det inte kan anses otvistigt. En tingsnotarie är därmed inte behörig att avgöra ett sådant ärende.

RH 2021:15 Den nya lydelsen i 44 § andra stycket lagen om domstolsärenden – enligt vilken det gäller en presumtion för att en handling, som genom en postförsändelse har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag – medför inte att uttrycket ”skilts av för domstolen på ett postkontor” ska ges en förändrad innebörd. I enlighet med tidigare uttalanden i rätts-praxis kan således handlingar som har levererats till domstolen genom ett postföretag inte anses ha skilts av för domstolens räkning på ett postkontor.

RH 2021:16 Fråga om det förelegat skyldighet att betala kontrollavgift för olovlig parkering när den mobilapplikation som tillhandahållits för betalning visat att fordonet stod parkerat i ett annat område än vad som var fallet och betalning till följd därav erlagts för fel parkeringsområde.

RH 2021:21 Hovrätten har bedömt att det vid fråga om diskriminering genom bristande tillgänglighet, när ett missgynnande har konstaterats, ankommer på svaranden att visa att det vidtagits skäliga åtgärder för att kunna undgå ansvar. Det som transportören i målet fört fram har då inte räckt för att dra slutsatsen att bolaget har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att en resenär i rullstol skulle få tillgång till själva resmöjligheten och försättas i en jämförbar situation med någon utan hans funktionsnedsättning.

RH 2021:46 Kronofogdemyndigheten avvisade en ansökan om europeiskt betalningsföreläggande på grund av misslyckad delgivning. Sökanden överklagade beslutet men tingsrätten avvisade överklagandet. Hovrätten har funnit att det föreligger hinder mot att tillämpa överklagandeförbudet i 6 § läst tillsammans med 12 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande. Förbudet strider mot likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen i EU-rätten. Tingsrättens avvisningsbeslut har därför upphävts. Genom en analog tillämpning av utsökningsbalken och utsökningsförordningen har målet hänvisats till Nacka tingsrätt.

RH 2021:48 Påföljd för grovt flygfylleri. Med hänsyn till brottets art har påföljden bestämts till fängelse.

RH 2021:51 Fråga om tillämpningen av ansvarsfrihetsreglerna i 6 kap. 6 och 7 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Även fråga om hur underrättelser enligt 6 kap. 6 § samma lag ska vara utformade.

RH 2021:53 Hyresnämndsmål. Hyresgästerna ville byta sin lägenhet mot en mindre lägenhet med lägre hyra och anförde som skäl att deras inkomster väsentligen förändrats sedan de deltidspermitterats på obestämd tid till följd av en pandemi. Hovrätten uttalar att betydelsen av inkomstförändringar i bytessammanhang måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. hur stora förändringarna är, om de är varaktiga eller inte och hur förändringarna påverkar möjligheten för hyresgästen att betala hyran för prövningslägenheten. Hovrätten ansåg att hyresgästerna hade visat beaktansvärda skäl för bytet.

RH 2021:54 Hyresnämndsmål. En hyresgäst ville byta sin lägenhet om tre rum och kök mot en tio kvadratmeter större lägenhet, även den med tre rum och kök. Som skäl för bytet anförde hyresgästen att hon hade för avsikt att adoptera ett barn, att hennes tioåriga son behövde ett större rum, att hon numera arbetade hemifrån samt att ett godkännande i adoptionsärendet var beroende av att hon fick en större lägenhet. Hovrätten ansåg inte att vad hyresgästen anfört utgjorde beaktansvärda skäl för bytet och avslog överklagandet.

RH 2021:55 Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 14 kap. 9 § rättegångsbalken om intervention har tillämpats analogt i ett s.k. hyresmål. Den som inte är berörd av de konkreta sakförhållandena i ett mål, utan endast har ett principiellt intresse av hur ett mål kommer att bedömas rättsligt, har inte rätt att intervenera i målet.